Regnet gjorde banan lerig och tung men det verkade inte störa favoriten som genomförde i stort sett hela loppet med sällskap enast av sin yngre bror Thomas Robert Naali.
Denne hängde med hela vägen och inte ens på det leriga upploppet på Grönsta växte luckan och Simon vann med blott en sekund – den minsta segermarginalen i loppets historia. Tiden 1.37.45 kan jämföras med de 2.13.04 han hade som vinnare i Stockholm Marathon fyra månader tidigare vilket gjorde honom till den första att vinna de två största långloppen i Stockholm samma år.
Bäste svensk blev som så många gånger tidigare Mats Erixon som slutade fyra och åter tog sig under 1.40.
På damernas 15 km kom Angela Tooby tillbaka och vann på nästan exakt samma tid, 54.46, med bästa svenska på fjärde plats i form av Anki Hagberg från Råby-Rekarne.
I samarbete med Stockholm Marathon genomfördes Styrkeprovet med SJ som sponsor. Alla de 2232 löpare som genomförde både Stockholm Marathon och Lidingöloppets 30 km fick en speciell vimpel som minne. För första gången fanns Lidingöloppets tremil med på Oddset. Omsättningen var 47.800 kr och segraren Simon Robert Naali gav endast 1,23 i utdelning.
1991
Åter spurt hela vägen in – Bergman stort utropstecken
Det 27:e Lidingöloppet blev en repris på fjolåret vad gäller scenariot på upploppet där regerande vinnaren Simon Robert Naali åter var med. På sista milen hade han bara sällskap av Boniface Merande och Lameck Aguta och den senare kroknade helt i Abborrbacken och de sist kilometerna blev en kamp mellan två man.
Båda tycktes vila sig lite före spurten och i den svaga nedförslutningen på Grönsta gärde gick det vansinnigt fort och det blev Merande som 40 meter från mål kopplade greppet och vann efter att ha rundat ett par stolpar och fotografer som stod i siktlinjen till målfållan.
Segertiden blev 1.38.41 med Naali två sekunder bakom och sedan dröjde det inte mer än 14 sekunder innan sensationen Magnus Bergman kom i mål. I sin debut på tremilen drabbades han av håll efter en mil men det släppte och på sista milen var han stark.
– Jag såg till och med tätduon på slutet vilket var inspirerande, berättade Magnus.
Magnus sololöpte i stort sett hela loppet och var på slutet så nära tätduon som tio sekunder innan de drog igång spurten. Örjan Hemström var näst bäste svensk på fjärde plats på 1.40.48 följd av Linköpings Anders Karlsson som femma på 1.40.59. Skidåkaren Christer Majbäck höll bra hela vägen och blev åtta på 1.42.35 medan EM-femman på 5000 m, Jonny Danielson, tappade mycket på slutet och bara blev 33:a på 1.48.56.
Damklassen vanns av kinesiskan Wang Yanfang trots att hon aldrig tidigare varit utomlands. Segertiden blev 54.17 med vilket hon var 21 sekunder före Norges Grete Kirkeberg och med Midde Hamrin som trea på 55.34.
1992
Rekordlopp av Bergman
Drömmen om en svensk seger på tremilen växte sig starkare efter Magnus Bergmans fina lopp året före och 1992 var han ännu bättre. Vädret var riktigt bra med tolv grader och en torr och fin bana.
Magnus uttalade mål var att notera den bästa svenska tiden och gick också ut offensivt och var med debutanten Benson Masya och Onesmo Ludago halvvägs. Sedan tvingades han släppa men plockade en placering när Ludago kroknade i Abborrbacken och närmade sig Masya som dock hade kontroll. Han vann på 1.37.12 med Magnus tvåa på 1.37.24 som därmed förbättrade Pär Wallins sex år gamla Sverige-bästa-tid med 42 sekunder till 1.38.24.
På damsidan blev det för första gången kenyansk seger tack vare 19-åriga Tegla Loroupe som ledde med 15 sekunder två kilometer från mål. Men Norges Anita Håkenstad gav aldrig upp och när den 40 kg lätta Loroupe bromsades lite extra av den stora lagerkransen blev det till slut bara två sekunders skillnad – 53.22 mot 53.24! Bästa svenska blev Magdalena Thorsell på åttonde plats.
I Lidingöstafetten, som genomfördes på fredagen, fullföljde 1140 lag och totalt 4416 löpare vilket var rekord. Lidingöloppet antog utmaningen från Vasaloppet att skänka 90 öre till Cancerfonden för varje fullföljande på tremilen och i det kvinnliga 15 km-loppet. Vidare lika mycket för de i Lilla Lidingöloppet och tillsammans uppgick bidraget till 15.533 kr.
1993
Kenya, Kenya, Kenya – och Annemari Sandell
Den östafrikanska dominansen var extra tydlig i 1993 års lopp och resulterade i en kenyansk trippel sedan fyra afrikaner gjort upp på slutet. 23-årige Benson Masya, som vann året före, bröt och istället blev det en stenhård spurtstrid mellan de båda 20-åringarna Josphat Ndeti och Mwangangi Muindi.
Båda hade JVM-medaljer från året före på meritlistan men ingen av dem hade tävlat på en så lång distans tidigare. Det hindrade inte att de hade ordentlig krut i benen sista benen och Ndeti lyckades pressa sig en sekund före i mål och vinna på 1.37.29.
Bäste svensk blev Jonny Danielson från Kvarnsveden som för första gången stod hela distansen genom att nå målet på 1.40.03.
I den kvinnliga klassen vann blott 16-åriga terrängspecialisten Annemari Sandell från Finland sin första seger genom att besegra favoriten Catherina McKiernan med 26 sekunder. Bästa svenska blev för andra året i rad Magdalena Thorsell på nionde plats.
Den ”andra löparvågen” nådde för Lidingöloppets del sin kulmen 1993 då rekordsiffran 31.477 anmälda noterades. Det var andra gången loppet nådde över trettiotusen och det skulle bara hända en gång till de följande tretton åren.
Nytt för året var Lidingö Tjejlopp på 10 km som dock inte ersatte elitklassens 15 km, det skedde först 2002.
1994
Ny sekundstrid på Grönsta gärde
Längtan efter en svensk seger på herrarnas 30 km och damernas 15 km var så stark att Lidingöloppet 1994 beslutade sig för att starta en fond och årligen avsätta 30.000 respektive 20.000 kronor till första svensk/svenska som lyckats vinna. Det inspirerade säkert den inhemska långdistanseliten som dock inte hade det lätt att hävda sig i den hårda afrikanska konkurrensen.
Det 30:e Lidingöloppet slutade åter med en spurtstrid där Benson Masya, vinnare två år tidigare, dock visade sig ha läget under kontroll då han rusade sida vid sida med landsmannen William Musyoki. Med 1.37.02 vann han med två sekunder och med ytterligare två man inom en halvminut så var det den kanske bästa toppbredden någonsin. Bäste svensk var 23-årige maratonlöparen Anders Szalkai som slutade tia på 1.41.11.
I damklassen kom 145 cm korta och 40 kg lätta Tegla Loroupe tillbaka och upprepade segern från 1992 genom att denna gång ha segermarginal på betryggande 31 sekunder till Catherina McKiernan som slutade tvåa för andra året i rad. Snabbast av svenskorna var Midde Hamrin som var nia på 56.10.
1995
Brittisk triumf för Sara Wedlunds genombrott
Efter sex raka afrikanska segrar blev det överraskande en britt som var snabbast i 1995 års lopp. Alla vinnare har inte kommit optimalt förberedda till Lidingöloppet och till den kategorin hör Paul Evans som så sent som en vecka före loppet aldrig hört talas om tävlingen och bestämde sig för start först på onsdagen före loppet.
Den 34-årige Evans lyckades tack vare en två kilometer lång spurt hålla tre rutinerade kenyaner bakom sig och förbättrade med nio sekunder till 1.36.01. Trion Benson Masya, William Musyoki och Jimmy Muindi följde inom tio sekunder.
Att Paul Evans var glad och nöjd gick inte att ta miste på:
– Detta är ett otroligt lopp! Det är verkligen människan mot banan och distansen! Men när min tränare ringde måndagen före och frågade om jag var intresserad av att springa 30 km terräng i Sverige slängde jag bara på luren eftersom tyckte det lät helt vansinnigt. Men jag kunde inte släppa tanken så på onsdagen bestämde jag mig för att anta utmaningen – och jag ångrar mig verkligen inte.
– Det finns ingenting liknande någonstans i världen eftersom det är mycket tuffare än maraton. Man kan aldrig vila sig utan måste jobba hårt hela tiden eftersom banan varierar oupphörligt och humöret svänger med i samma takt.
Det kvinnliga loppet blev också spännande och extra roligt ur svensk synvinkel eftersom stjärnskottet Sara Wedlund pressade Annemari Sandell och med 53.07 bara var en dryg halvminut efter. Tiden var en tangering av Malin Wästlunds åtta år gamla svenska rekord.
Några månader efter loppet gick en av Lidingöloppets grundare, Karl-Erik ”Kacke” Karlberg ur tiden 71 år gammal. Hans insatser och intresse för Lidingöloppet inom framför allt marknadsföring präglade i hög grad evenemanget och så sent som 1985 lyckades han sälja in en sex sidor lång presentation av Lidingöloppet i SAS tidning ”Scanorama” med en upplaga på 600.000 ex.
1996
Sensationell tid av Sara
Med deltagare från 27 nationer och fem världsdelar noterades nya rekord även om det totala antalet anmälda löpare på 26.045 var mer än femtusen från rekordet. Det stora utropstecknet var Sara Wedlund som följde upp andraplatsen året före med en bejublad seger på 15 km – den första svenska på damsidan på 21 år.
Inte sedan Inger Knutsson vann 1975 hade en svenska varit först in under skynket på Grönsta men nu skedde det!
Efter finalplatsen på 5000 m i Atlanta-OS gav Sara inte tvåfaldiga vinnaren Annemari Sandell en chans i vad som var tidernas näst snabbast lopp. De två gick loss direkt från start och halvvägs fick finska släppa. Inte ens uppför Abborrbacken visade Sara någon mattning utan höll steget och stilen hela vägen in till sensationella 51.15. Fortare hade bara Grete Waitz sprungit med sina 51.03 på den identiska 15,2 km-banan och det bara en gång (1980). Sandell gjorde också ett topplopp men var ändå frånsprungen med nästan trekvarts minut.
I herrloppet gick de tre första under det gamla banrekordet (1.36.01) och i den förkylde fjolårsvinnaren Paul Evans frånvaro blev det en helt kenyansk affär eftersom de belade de sju första platserna. Segern gick till den fjäderlätte William Musyoki som vann ohotad på 1.35.14. Bäste svensk var Flemingsbergs Alfred Shemweta på nionde plats med 1.38.52.
Den 8 mars anmälde sig den 500.000:e löparen till Lidingöloppet. Det var Mari Lovik, 21, från Täby som lottades fram till den halvmiljonte som anmält sig den dagen till något av Lidingöloppets alla arrangemang. Under själva loppet blev 19-årige Peter Wernklev från Bergstena utanför Borås den 400.000:e löparen i mål.
1997
En ny kenyansk vinnare
Varje Lidingölopp har sin vinnare och 1997 hette han Isaac Chemobwo. Det var ett helt nytt namn och resan till Sverige var faktiskt hans allra första tävlingsturné utanför hemlandet Kenya. Ännu inte 24 år fyllda hade han inte mycket erfarenhet och det var få som trodde att det skulle hålla hela vägen när han direkt på startgärdet lämnade övriga bakom sig.
Han satte direkt upp ett rekordtempo och när han efteråt berättade om sin taktik så var den verkligen av modell annorlunda.
– Eftersom jag inte är så bra i backar och eftersom jag visste att det fanns några tuffa backar på slutet så tyckte jag att det var bäst att skaffa mig största möjliga ledning före dessa! förklarade Chemobwo.
Så när de rutinerade löparna gick in för att spara kraft för att orka med den tunga slutmilen inklusive legendariska Abborrbacken satsade Chemobwo på att springa så fort som möjligt fram till backen. Svagheten i motlut visade sig dock betydligt överdriven och han märkte knappt Abborrbacken.
Det var till slut bara därför att han artigt väntade in kranskullan Agneta Rosenblad och därför slog av på farten på de allra sista meterna som banrekordet från året före – William Musyokis 1.35.14 – klarade sig med två sekunder. Chemobwos lopp var som prestation att betrakta bättre än Musyokis eftersom han sololöpte från första steget i blåsigt väder medan Musyoki både hade bättre väder och hjälp med farthållningen.
Tvåan i loppet blev just Musyoki som var en minut efter och sedan följde ytterligare fyra kenyaner. Bäste svensk blev Peter Koskenkorva på 1.39.53 som därmed blev nionde svensk under 1.40.
I damloppet hamnade Sara Wedlund i huvudrollen för tredje året i rad. Efter skador under året var Lidingöloppet hennes första tävling på tio månader. Hon gick inte med i Gunhild Halles och Annemari Sandells rusning i början men var ikapp efter några kilometer. Sedan gick finskan på offensiven och endast Sara följde. Så var ordningen vid passeringen vid Grönsta efter en mil och den stod sig hela vägen in.
Annemari gled ifrån till seger på 52.19 före Sara 53.48 och Leah Malot, Kenya, 55.16.
Nytt för året var Sista Milen, Tjejloppet (4 km), Knatteloppet och veteranklassen M70 10 km. En fyra meter bred väg byggdes från Grönstavägen och fram och förbi målet och vidare ut till Grönstaparkeringen liksom även en ny ambulansinfart. De nya vägarna möjliggjorde säkrare och bättre förhållanden vid etableringen inför och under loppet.
1998
Tidernas rekordlopp av Chemobwo
Det 34:e Lidingöloppet blev en repris på året före eftersom både Isaac Chemobwo och Annemari Sandell upprepade sina segrar. I herrloppet sattes det högsta fart från början och eftersom flera gick med fick Chemobwo bra draghjälp de första två milen och kunde sedan sololöpa in i mål.
Med fantastiska 1.33.33 underskred han William Musyokis två år gamla banrekord med nästan två minuter och snittade alltså 3.07 per kilometer. De tre första gick under 1.37 och tvåa blev Philip Rugut på 1.34.27 som också var under det gamla rekordet med bred marginal. Kampen om att bli bäste svensk var hård mellan Spårvägenlöparna Andreas Carlborg och Mattias Persson där den senare drog det längsta strået och blev åtta på 1.40.39 – 20 sekunder före Andreas.
I damloppet vann Annemari Sandell i Sara Wedlunds frånvaro till synes enkelt och var med 53.52 nästan två minuter före tvåan Marie Söderström-Lundberg från Hässelby.
En av Lidingöloppets större banförändringar gjordes då starten för 15 km flyttades från Fågelöudde till Hustegaholm. Därmed förlängdes 15 km-sträckan från 15,2 till 15,3 km. Detta innebar att hundra mil med busstransporter sparades in eftersom löparna istället fick gå de 1,5 km från nummerlappsutdelningen på Lidingövallen till Hustegaholm.
1999
Femte segern för Sandell
35-årsjubiléet innehöll bland annat en fest för de hundratalet löpare som sprungit alla Lidingölopp sedan starten 1965, det femtiotalet funktionärer som varit med i minst trettio lopp och många andra. En middag dukades upp i målområdet och avnjöts i vad som får beskrivas som sommarväder.
På tremilen var Magnus Bergman tillbaka efter några skadestörda år och blev femma och bäste svensk på 1.38.31. När han svängde in på upploppet hade bara vinnaren gått i mål och upp till andraplatsen fattades bara en halvminut sedan han som alltid gjort en stark slutmil. Den kenyanska dominansen var åter påtaglig och slutade med en tvåminutersseger för Barnabas Kosgei på 1.36.01 följd av fyra landsmän.
I damklassen tog 22-åriga Annemari Sandell sin femte seger vilket skulle visa sig bli den sista. Med 54.35 var hon knappa minuten före Norges Gunhild Halle och med Marie Söderström-Lundberg på tredje plats.
37 löpare som sprungit 25 lopp på 30 km fick personliga startnummer med början på 1001, vilka de fick behålla så länge de sprang tremilen. De fyra lägsta numren fick de fyra som har fullföljt alla tidigare Lidingölopp.
För första gången genomfördes Öppet Lopp under två dagar, den 8 maj och 14 augusti, på distanserna 10, 15, 20 och 30 km. Totalt fullföljde 103 löpare under de två dagarna. Löparna hade löparchips med vilka de själva stämplade in och fick mellantider på var femte kilometer. Öppet loppet genomfördes bara under tre år och lades ner 2001 på grund av svagt intresse.
