Lasse fyller alltså 80 år. Och hur uppmärksammar man en sån grej? Ja, man kan naturligtvis gratta, men samtidigt vill vi ju berätta lite om Lasses liv och gärningar genom åren. Det är då det ställer till problem. För även om en webbsida i princip kan göras oändligt lång så verkar den ändå inte räcka till.
Så vi får göra ett urval. Vi får helt enkelt välja ett par av de saker som Lasse har varit med och bidragit till. För bidragit det har han gjort. Bidragit till att vi har fantastiska arrangemang här på Lidingö, bidragit till att människor mår bra och har kul. Bidragit till samtalsämnen i när och fjärran.
Jag var till exempel i Japan förra sommaren. Och visst, där började vi prata Lidingöloppet med mina japanska värdar. För även där fanns det folk som kände till Lidingöloppet. En av dem kommer förresten till höstens lopp för att springa 30 km.
Och just Lidingöloppet, och kanske i synnerhet Lidingöloppets 30 km-bana, är antagligen det som är mest synonymt med Lars-Eric Dahlstedt.
Mr Lidingöloppet
Ja, för även om det var Kacke Karlberg och Sven Gärderud som stod för idén till Lidingöloppet så var ju Lasse ändå med från i princip allra första början. Det var nämligen Lasse som 1965 fick i uppdrag att lägga banan. Då, premiäråret, var starten förlagd till Hersby åker, men sen har banan i stort sett varit identisk med den som fortfarande är.
Lasse mätte ut banan på en karta. Målet var att få just tre mil, men det visade sig att banan var något för lång. Men bara något, så det var ju bra mätt på kartan den där sommaren 1965.
Det var visserligen inte för att banan var några hundra meter för lång som starten året därpå flyttades till Koltorps gärde. Man behövde helt enkelt större plats för att kunna ta emot fler löpare. För redan första året var Lidingöloppet Sveriges största terränglopp. Och sen dröjde det inte länge förrän Lidingöloppet var världens största terränglopp.
Och egentligen var det väl nästan självklart att starten borde ligga vid Koltorps gärd. Det var ju där, ungefär 700 meter från starten som Lasse en gång växte upp. Det var dit, till Stockby gård, hans föräldrar flyttade från Saltsjöbaden när Lasse var tre år gammal år 1940.
Lasse vid utställningen för Lidingöloppet 50 lopp
Det allra första Lidingöloppet
Men Lidingöloppets tremil 1965 var faktiskt ändå inte det första Lidingöloppet. Fyraochetthalvt år tidigare Lasse var faktiskt med och arrangerade Lidingöloppet på skidor med stjärnor som Sixten Jernberg, Janne Stefansson och Rolf Rämgård. Fast banan då var inte tremil utan skidåkarna fick åka runt runt på en tvåkilometer lång slinga på Bo gärde.
Det var naturligtvis Lasse som la banan. Något oklart om han mätte upp den med ett 17 år gammalt och 15 meter långt snöre eller inte.
Lasse i mitten mellan Kacke Karlberg och Sven gärderud.
Banläggare, banchef och inspiratör redan som liten
De första tio åren – 1965–1974 – var Lasse ansvarig för Lidingöloppsbanan. Då var han Lidingöloppets banchef, men sedan tog han över Sven Gärderuds roll som tävlingsledare och fick även titeln Generalsekreterare. Den rollen hade han sedan i hela 25 år innan han år 2000 åter gick tillbaka till banchefsrollen, sedan år 2014 som biträdande banchef.
Lasse har nog förresten alltid varit intresserad av att arrangera tävlingar och fixa banor. Han berättar själv om hur han och syskonen, kompisarna som växte upp i närheten av Stockby bildade Stockbypojkarnas IF spelade fotboll, landbandy och grävde egen kombinerad längd- och hoppgrop.
– På Stockby- och Vasavägen ut till nuvarande brandstationen mätte jag upp en 2000 meter lång bana med hjälp av ett 15 meter långt snöre. Banan sprang vi – brorsan Hasse, Classe och Britt-Marie Ahl, jag och ytterligare några yngre förmågor – ett par gånger i veckan under åren 1948 och 1949. Classe Ahl, som med tiden blev landslagsman på 10000m, noterade den bästa tiden: 7.40.
Den som känner Lasse blir förstås inte förvånad över att han minns och säkert också har kvar anteckningarna kring vilka tider de hade som tio-, elva- eller tolvåringar på den där banan år 1949. Lasse för nämligen statistik på det mesta. Och om det något han inte har statistik på så är det faktiskt värt att lyfta på ögonbrynet.
Vet du förresten hur många träd på Lidingö som har en diameter på en meter eller mer? Nej, tänkte väl det. Men Lasse vet. År 2009 mätte han in alla Lidingös träd med över 1 meters diameter.
– 293 av dem var ekar.
Lidingöloppets nestor – men som inte sett alla Lidingöloppet
Lasse har ju förstås också världens största statistikarkiv när det gäller Lidingöloppet. Han vet hur många som har sprungit alla lopp, hur många meter banan är, vilka år banan har rätats ut eller lagts om på olika ställen, vilka som har flest segrar, hur långt alla Lidingöloppslöpare sammanlagt har sprungit om man räknar ihop alla starter genom åren, hur många backar det är på tremilen, hur många funktionärer det behövs för att arrangera loppet, hur mycket saltgurka som behöver beställas varje år och en massa annat.
Men en statistiksiffra kan vara en plump i Lasses eget protokoll. Nämligen sviten att ha upplevt alla Lidingölopp på plats.
Orienteringens Janne Söderberg (som själv var med redan i det första loppet) berättar:
– Vi har ju i samband med det 50:e loppet, och snart det 53:e, fått veta att ett antal individer har varit med på alla lopp. Men här kommer ett avslöjande: Banchefen Lasse Dahlstedt var själv inte med under det fjärde loppet! Han förberedde visserligen det hela tillsammans med ett antal delbanchefer. Därefter åkte Lasse, hans bror Hasse, jag och ett antal ytterligare resenärer till OS i Mexico City och på en rundresa i USA.
Snacka om breaking news. Fast från 1968.
– Men det var ingen fara med loppets genomförande. Sven Gärderud och Kacke Karlberg kände sig säkra på att det hela var under kontroll. Lasse lämnade över det färdiga paketet till hemmavarande banfunktionärer.
Fast Lasse missade alltså chansen att på plats uppleva Lidingöloppet 1968. Så det blir alltså först nästa år, vid Lidingöloppet 2018, som Lasse får sviten 50 Lidingölopp på plats i följd.
Lasse – friidrottaren
Förutom Stockbypojkarnas IF blev gymnastiktruppen Vikingarna Lasses första idrottsklubb.
– Där jag var med från dess start 1949 och blev kvar i föreningen till 1955.
Annars var friidrott, orientering och skidor tidiga intressen. Ungdomsspelen på Vallen var något som idrottsintresserade ungdomar såg fram emot på den tiden.
– 60m, längd och höjd var mina grenar de första åren. Sedan blev orienteringen blev mer och mer intressant, men det var faktiskt först 1954 som jag gick IFKs nybörjarkurs.
Annars hade Lasse många andra idrottsliga intressen – som handboll, bandy, tyngdlyftning, gymnastik, och hastighetsåkning skridsko – som då fick allt mindre utrymme.
I lumpen – Lasse gjorde värnplikten som militärpolis på K3 i Skövde 1956–57 – tog han alla tillfällen som bjöds att vara med på de militära tävlingarna som fanns. Det blev militär femkamp, handboll, orientering och pistolskytte.
Men tittar man lite i IFKs genomtidernastatistik i friidrott ser man att Lasse tävlat en del ändå. Här är några personliga rekord:
300m 41.3m 1954
10 000m 40:31.9m 1959
100mh (76) 16.4 1955
110mh (91) 18.0 1954
Slägga (7,26) 29.95 1958
Slägga (6,25) 27.20 1992
Slägga (5,0) 23.37 2001
Diskus (1,5) 32.99 1955
Diskus (1,0) 27.50 2001
Vikt (15,88) 9.92 1958
Som du ser finns det noteringar både i sprint och häck, långlöpning och kastgrenar. Och resultaten är noterade på 1950-talet och i början av 2000-talet.
Men annars har det nog blivit mest orientering. År 1969 var Lasse Sveriges Meste Orienterare.
– Ja, det året sprang jag flest tävlingar av alla seniororienterare i Sverige. 
Ledaren Lasse
Lasse började tidigt som ledare. Ja, egentligen var han ju redan ledare när han arrangerade de där loppen från Stockby till brandstationen och tillbaka.
Lite mer formellt började ledarjobben inom IFK Lidingö år 1958. Då och ett par år framåt var han orienterings- skid- och ungdomsledare. Plus sekreterare, tävlingsanmälare, materialförvaltare, klädansvarig. Och förstås tävlingsledare för orienteringstävlingar, samt tävlingssekreterare och banansvarig vid det första Lidingöloppet som gick på skidor 1961.
Lasse var även sekreterare i IFK Lidingös huvudstyrelse åren 1963–1965.
– Under åren 1963–68 jobbade jag i stort halvtid inom klubben, berättar Lasse.
Under de åren var han också med när skid- och orienteringssektionens tremannastyrelse 1965 tog beslutet att tillsammans med friidrottssektionen starta Lidingöloppet.
Men Lasses ledargärning har inte bara haft geografiska gränser till Lidingö. Nej, under åren 1973–75 var han också elitledare i Stockholms Orienteringsförbund, plus att han var elitansvarig och förbundskapten för svenska Skidorienteringslandslaget 1974–78. Åren 1986–88 var Lasse ledamot i Svenska Friidrottsförbundets Motionskommitté.
Och så förstås har han varit med i En Svensk Klassikers styrelse sedan starten och han var också dess ordförande under åtta år. Lasse har också själv genomfört 43 klassikerlopp och 1982 var året då han fick sitt eget Klassikerdiplom.
Att få andra att idrotta har varit en liten ledstjärna. Därför har han också jobbat med Motionspokalen.
– Jag har faktiskt varit ordförande i Motionspokalen i 19 år och dessutom dess huvudledare under de senaste fyra åren. I år deltar jag även som aktiv för 39:e året i följd.
Dessutom har Lasse varit – och är – engagerad i och medlem i Riksidrottens Vänner, Lidingö Gille, Hembygdsföreningen bland mycket annat.
Rigmors Lasse
Men allt som Lasse har genomfört i idrottens tjänst bleknar kanske ändå i jämförelse med den insats han gjorde för sin fru Rigmor som blev sjuk i MS. Då blev Lasse hennes personlige assistent på heltid, en gärning som sträckte sig över Rigmors 16 sista år tills hon gick bort i höstas.
Den 28/5 2017 fyller du 80 år, Lasse. Det är rent otroligt vad du har hunnit uträtta under de åren. För en normalpresterande person hade det säkert tagit det dubbla antalet år att göra lika mycket. Minst.
Grattis på födelsedagen från IFK Lidingö Friidrottsklubb, IFK Lidingö SOK och Lidingöloppet.
Och tack för allt, så här långt!
//Janne Åkerblom
