Har du turen att din löprunda går förbi en beteshage? I maj är de så otroligt vackra i sin blomstrande prakt. Men vet du hur viktiga de här markerna och de svenska betesdjuren är för den biologiska mångfalden?
På våra svenska ängar och naturbetesmarker är djuren helt nödvändiga för att ekosystemet ska fungera. Ju mer och större skillnader i hur djuren trampar, betar och gödslar desto högre artrikedom i hagar och på ängar. Hästar, får och kor har alla olika sätt att trampa och beta på och behövs alla för att få så stor variation som möjligt av artrikedomen. En högre artrikedom ger fler fjärilar, andra pollinerare och fåglar. På en äng kan det finnas upptill 60 blomväxter per kvadratmeter och i en naturbeteshage upptill 40 per kvadratmeter. Det är lika artrikt som i regnskogen!
Ju fler arter och variationer som finns inom ett område desto mer uthålligt (resilient) blir ekosystemet. Ju fler arter desto mer robust blir alltså ekosystemet för att kunna anpassa sig till nya förhållanden som exempelvis ökad torka eller kyla. Så funkar det i naturen. En stor artrikedom innebär också att det finns många arter som kan hjälpas åt att bli mat till insekter. Och tvärt om – finns många olika insekter är chansen större att det finns några som ändå kan göra jobbet med pollinering. Mångfald innebär helt enkelt att någon alltid kan rycka in när det behövs.
Om antal olika växter minskar, blir det mindre föda till olika insekter som också minskar i antal. Då blir det också färre insekter som kan pollinera våra grödor som raps, klöver, ärter, bönor, äpplen, jordgubbar m.m. Färre pollinerare ger alltså till slut också mindre mat till oss människor. Tyvärr är det största hotet mot den biologiska mångfalden i Sverige igenväxning av de viktiga naturbetes- och ängsmarkerna som en följd av att vi har för få betande djur. Du kan göra skillnad genom att välja svenskt kött nästa gång du handlar, så att du också i fortsättningen får njuta av vackra ängar och naturbetesmarker på din löprunda.
» Läs mer om biologisk mångfald här!
